Nej, du har rätt i att ingen tvingar någon att göra dåliga val. Du har också rätt i att man inte kan påstå att A helt saknar alternativ. Där får jag nog korrigera mig. A som jag pratar med har som alternativ att som en äldre dam återvända till att arbeta på risfält i norra Thailand, utan man som extra försörjningsstöd.
Det är här du sneddar in på konstiga begrepp, varför skulle hennes enda alternativ till att jobba med massage vara att arbeta på ett risfält i norra thailand? du utesluter miljoner andra kombinationer av fria val, val som inte ens är jobbiga att ta. eller menar du att hon är komplett oförmögen till att göra något annat än att massera eller plantera ris? då tycker jag du har en väldigt snäv syn på vad folk klarar av att göra.
Du har rätt i att man gör ett val, och att A också blir medveten om vilka problem det kan innebära. Men om vi pratar moral så handlar det inte bara om dina skyldigheter som samhällsmedborgare och civilperson, utan också som medmänniska, hur klyschigt det än kan låta.
Så varför låter det som att du bara applicerar detta tänkande på en enda yrkesgrupp med personer från ett enda land? personligt val? intresse? godhetskänslor?
predikar du sådär måste du ju isf applicera filosofin på allt och alla, framför allt alla som har det sämre än dig, inte bara massöser.
En person med moral säger inte: "Ja, du har försatt dig i en knepig situation, men det var ditt val."
Jo, det har inget med moral att göra. vad en annan person har försatt sig i för situation har inget med mig att göra. jag kan utav ren godhet eller för min egen självkänslas skull hjälpa personen. men det är inget moraliskt krav att jag måste hjälpa personen.
Om jag hade försatt personen i situationen däremot skulle jag ha ett moraliskt ansvar mot personen.
Om vi ska följa ditt argument om moral innebär det att jag borde hjälpa ALLA personer i hela världen som har det sämre än mig, oavsett anledning till att de har det sämre än mig. så fungerar inte samhället.
Han är just medmänniska och vad jag vill att andra ska göra mot mig det skall jag göra mot dem. Om jag försatt mig i en besvärlig situation, t.ex. tappat bort min plånbok, så kan ja absolut inte kräva av en annan person att han/hon ska hjälpa mig. Det är jag som sjabblat. MEN om en person ändå ger mig t.ex. hjälp med att skaffa jobb eller ett lån för att klara mig till nästa lön.
fortfarande inte ett moraliskt ansvar. att du tappar din plånbok är inte mitt ansvar. Det utesluter inte att jag hjälper dig ändå, men det är inget krav.
Då agerar han moraliskt gott. Och om jag uppskattar ett sådant bemötande från en medmänniska, så har jag en moralisk skyldighet att agera så själv (det kategoriska imperativet, Immanuel Kant).
ska vi diskutera filosofi så borde du också vara införstådd med att eftersom du verkar leva efter det kategoriska imperativet, att kants filosofi också applicerade följande frågeställning till allt man gör "kan jag rationellt få alla andra att agera som jag föreslår dem ska agera" om svaret är nej på den frågan så ska du inte heller agera på det sättet.
dvs, om du inte kan få alla andra att tycka man ska dricksa för att du tycker det är vad man ska göra ska man inte heller göra det.
Analogier är alltid svåra. Du ger en angående en bilförsäljning: "jag som konsument förutsätter att de räknat med att de tjänar pengar på försäljning, och att personen som jobbar där har valt att jobba där oavsett vilken lön personen har. "
Ja, när det gäller bilhandlare förutsätter vi det.
Hur kan du förutsätta att bilförsäljaren har ett bra jobb som är välbetalt? det är ju bara ett antagande från din sida, i verkligheten vet du inte, han kanske tjänar 20kr timmen.
Jag förutsätter alltid att personen som jobbar där den jobbar har valt att göra det, och att företaget som säljer något har valt att sälja något.
Man kan inte driva en verksamhet som en förlustaffär, därför förväntar jag mig alltid att alla som säljer en vara eller tjänst är ute efter att tjäna pengar på det och därmed har satt sina priser därefter.
Sen kan de ju vara dåliga på affärer eller medvetet driva företaget dåligt och gå i konkurs pga det. är det mitt ansvar? ska jag då ge bort mina pengar till den personen för att det gick dåligt?
Ikea säljer billiga möbler, ska jag då förutsätta att IKEA går i konkurs om jag inte betalar 500% mer för varorna än vad det står på prislappen? det är både orealistiskt och ologiskt.
varför skulle jag då förutsätta att det är så i massagebranschen? och om det är så, kanske fler företag behöver gå i konkurs så att de inser de behöver höja priserna?
Men både du och jag kan väl knappast låtsas som att förhållandena är analoga på de billigare thaimassagesalonger? Du och jag vet att verkligheten är helt annorlunda. Såvitt jag kan se har du en lång erfarenhet av den här friskvården.
Jodå, jag har en hyfsat lång erfarenhet av den här branschen, förmodligen har jag mest koll i hela sverige på hur det ligger till.
För argumentets skull håller jag med dig om att det finns dåliga förhållanden på en del salonger, men du får det att låta som att dessa personer är fastkedjade där de jobbar.
det var ju här den fria viljan kom in i bilden, som du inte verkar anse existerar.
om förhållandet är så dåligt på ett ställe kan man byta arbetsplats, gör man inte det måste man själv vara ansvarig för sin situation.
Men argumentet att de billigare salongerna är dåliga ställen för att de automatiskt ger dålig lön eftersom de är billiga är ihåligt. Det finns även dyra ställen som ger pisslöner till sina anställda. är argumentet fortfarande rationellt att du ska dricksa några hundra till massösen om massagen kostar 500kr för en timme jämfört med om det kostar 300kr.. massösen kanske jobbar gratis oavsett? Det kan också vara så att stället som tar 300 där jobbar ägarinnan själv och hon får ju alla 300kr själv, ska du då dricksa även där? varför höjer hon inte priserna istället? tänk om hon ljuger och säger att hon bara jobbar där för 20kr per kund? ska du dricksa då? vilket ändamål fyller du då förutom ditt eget godhetskrav.
Om du nu (hypotetiskt) vet att en massös tjänar kanske 50-100:- i timmen, så är det väl skäl nog och knappast "obskyra diffusa skäl", eller hur?
om vi leker med hypotetiska ståndpunkter, hur vet du vad massösen tjänar? för att hon sagt det till dig? hur vet du att hon inte ljuger för dig för att du ska ge henne mer pengar?
men jo jag tycker det är ett obskyrt diffust skäl att säga att det är mitt ansvar att ge pengar till någon för att de potentiellt har dålig lön. Det är varken mitt problem eller mitt ansvar.
bara för att hon har dålig lön så innebär det inte att jag har något ansvar och ska betala extra pengar till henne, jag är inte arbetsgivaren, och personen är inte tvingad att jobba där.
jag vet att kants filosofi om moral inte bygger på resultatet av ens handlingar utan huruvida de uppfyller våran moraliska plikt, men där håller jag inte med, jag anser att det är resultat och intentionen av din handling som avgör om det är moraliskt, inte din plikt att utföra handlingen.
Ska du dricksa vissa du tycker har dålig lön, men inte andra? Jag anser att då måste du i sådana fall göra det för alla jobbkategorier där folk kan tänkas tjäna mindre än dig själv, eftersom det är din moraliska plikt att se till att folk som har det sämre än dig får det bättre. Betala 200kr i dricks är väl rimligt när du köper en mcdonalds meny från en lågutbildad ungdom? eller hur gör du annars en uppdelning över vilka som lever i "misär" och vilka som inte gör det?
Du får gärna följa kants (enligt mig) högst bristfälliga logiska filosofi om moraliska krav, men du verkar bara applicera filosofin i just detta fall och till synes endast när det passar dig, och eftersom du inte verkar övertyga folk om att det är en bra ide att dricksa varje gång man går på massage borde du själv sluta med det eftersom det bryter mot hela den filosofiska grundtanken i det kategoriska imperativet.
till viss del låter det även som att hela ditt argument om dricks till just massöser bygger på att det uppfyller något eget ändamål du har (t.ex. känna dig moraliskt överlägsen eller god), inte att det respekterar andra människors mål. vilket också bryter mot den andra grundtanken i det kategoriska imperativet.
Jag ser inget fel i att ge dricks till någon om man är nöjd med en tjänst som är levererad. Jag ser inget fel i ge dricks för att man vill göra det heller eller för att man mår bra av det.
Men det är fel att påstå att det är mitt eller nån annans ansvar att se till att personen har en vettig lön. Det är arbetsgivarens- och individens egna ansvar.
